Spårkvällen

gav mer än bara spår! Passade på att snabbkolla ett av mina kantarell-ställen i "min" gamla skog och det visade sig vara rena guldgruvan! Hittade massor på det första stället jag kollade! Tänka sig, jag var där först! Jag vet att det finns de som också vet om det här stället, det ligger inte så avigt till. Åh, vad härligt! Och gott! Kollade lite längre in och fann några fina till men sen var jag tvungen att ge mig iväg till spårkursen.

Otroligt! Några liter kantareller!

Spårningen
Jag lade ett kort apellspår till Lilly eftersom det var ett tag sedan vi spårade senast. Skogen vi använder är helt underbar att använda till att träna spår. Tre pinnar som föremål i spåret, två korta gröna och slutpinnen som är lite längre och träfärgad i detta fall. Spårförhållandena var helt fantastiska, kunde inte vara bättre. De andra i gänget lade ut sina spår och  medan de låg och "drog"  blev det som vanligt lite fika och diverse snack om allt möjligt. Jag hade inte med mig fika denna gång men fick kaffe av Lena och kaka av en av de andra Evorna. Vi råkar vara tre Evor på den här kursen!
Eva med dobermannen Mårton, jag och Lilly som tyckte det var kul att träffa gänget igen och var riktig taggad, Pia som är kursledare och huvudansvarig, Eva W som också är kursledare och Lena som går kursen knallade i väg ut till spåren. Jag och Lilly gick ut först. Spåret hade legat gott och väl 90 minuter kanske närmare två timmar. Lilly går på direkt och arbetar sakta och noggrant framåt mot min rundade vinkel där jag faktiskt lagt första pinnen. Det är inte mycket att hänga snitslar i där så jag blev lite osäker på om hon genade eller ej. Det visade sig att hon var på rätt väg - lita på hunden. Det är viktigt att man lär sig att "läsa" eller tyda hundens sätt att spåra. Är man tveksam är det lika bra att överlåta till hunden hur spåret går. Så klart hade hon rätt! Plockar upp den lilla gröna pinnen och ger den till mig! Vi har hållit på en del med  just plockövningar så det är hon ganska duktig på. Nu var det en grönfärgad pinne som var svår att se och då är det näsan som gäller. Jättebra gjort och massor med belöning! Fortsätter spåra, jag hade  sneddat över en liten stig som hon följer liten bit men konstaterar snart att där går inte spåret. Hittar spåret och arbetar noggrant och säkert mot nästa pinne. Den hade jag förutseende markerat med två klädnypor på en lite gran bredvid. Lite lustigt markerar hon granen och börjar söka efter pinnen som hon inte riktigt hittar men har vittring på.  Så hittar hon den och plockar upp och ger till  mig. Sååå duktigt gjort igen!! Massor av glädje! Arbetar mot slutet och sista långa pinnen vilket går jättebra! Lilly var jätteduktig! För mig känns det dock som att det går alldeles för långsamt eftersom alla mina andra hundar har haft ett högre tempo. Men det kommer nog med säkerheten och det behöver faktiskt inte gå så himla fort.