Ännu en dag att minnas.

Så klart att jag missade det mesta av P1´s sommarprogram med Anna Kåver! Men med dagens finesser så kan jag samtidigt som jag skriver detta fortsätta att lyssna på datorn där jag slutade!! Konsten att vara människa är så svårt. Jag läste för flera år sedan hennes bok som hon skrev tillsammans med Åsa Nilsonne "Att leva ett liv - inte vinna ett krig" som ett led i min egen personliga utveckling.
Avsnittet i programmet där hon talar om Mindfulness är intressant och viktigt.Tycker jag bör jag kanske tillägga. Det handlar om att lära oss acceptans, att livet inte alltid tar dom vägar som vi önskar. Om att leva i nuet. Det är här och nu som vi har möjlighet att påverka. Det som hänt har hänt och det som kommer att hända vet vi inget om. Att bara låta allt bara vara kan också var en väg ur förändring. Vi kvinnor är experter på att älta och åter älta problem. Vi bygger upp fantastiska berg av vad som kommer att hända. Helt klart händer det saker men sällan så som vi förutsåg. Lyssna gärna på programmet. Hon säger så mycket klokskaper som kan hjälpa oss människor att bevara vår själsliga hälsa.

Regnvåta söta körsbär.

Vad gjorde jag då som gjorde att jag missade programmet? Jag har förmånen att få vara mormor till två underbara barnbarn som bor bara ett stenkast från mitt hem. Att det är en fantastisk tillgång att få bo så nära  går inte att beskriva. Nu är det äldsta barnet Siri 6  år och hon ringer själv och frågar om hon får gå upp och om jag har tid för henne. När jag hör hennes röst i telefonen fråga om hon får, då kommer värmen i bröstet. - Klart att du får, säger jag, men jag gör inget särskilt. - Det gör inget, säger hon. Oftast hittar vi väl på nåt roligt ändå.
Idag var det emellertid hennes lillasyster Svea som fyllde 2 år och jag hade pratat om att vi skulle åka och köpa present ihop. Så vi åkte till det stora köpcentret Marieberg och bokhandeln där och köpte en bok till Svea och en anteckningsbok till Siri. Butiken Lagerhaus fick ett kort besök och där inhandlade vi två ankor som man ska hänga tandborsten på. Svea är nämligen väldigt förtjust i min badanka. Gissa vilken av hennes presenter som fick mest uppskattning??? Den lilla ankan så klart! Barn är härliga!
Efter kalaset följde Siri med mig hem. Vi åt tillsammans med hundarna av dom söta körsbären som växer i massor i trädgården och plockade med en liten hink hem till övriga familjen. Hundarna är för övrigt alldeles tokiga i bären!

Svea med ankan. Lilla gull-hjärtat!