Med 14 meter till godo

klarade jag målet att ro 2000 meter på 10 minuter på gymmet på högsta motståndet! Yes, jag kan! Nu har jag klarat det 4-5 gånger så snart känns det som det är dags att höja ribban. Hmm, vad ska bli min nästa utmaning? Funderar på att lägga på 5 minuter men sänka kravet på 200 meter i minuten till något mindre. Det tror jag blir nödvändigt. Kör jag roddmaskinen i 10 minuter så gör jag av med lite drygt 100 kcal. Efter en sån rodd är jag ganska slut och då brukar jag träna lite core-träning och därefter lite olika maskiner som jag fått tips om av min sjukgymnast. Avslutar med 20 minuter i Star Trac maskinen som är en sorts trampmaskin och där ryker nästan 200 kcal. Sen kan jag mumsa i mig en ny hemgjord semla, gott gott! (låter det lite för nördigt?)

På min core-träning går en man (faktiskt flera) men just den här specifika mannen har just börja träna vidare på gymmet. Vi brukar prata lite ibland och nu blev det helt naturligt att prata träning. En dag gick jag förbi honom då han satt i roddmaskinen och rodde i mitt tycke lite planlöst - då frågade jag honom om han någonsin använde sig av displayen som visar olika förbrukning och hastighet? Näe, svarade han, det har jag inte tänkt på, "det blir som det blir" Så då visade jag på lite hur han kunde använda sig av den och på så vis se om han förbättrade sig. Jag berättade om hur jag satt upp mål för min träning i maskinen (se ovan) och han blev lite fundersam, jaha kan man göra så? Även att jag brukar "tävla" med grannen i maskinen bredvid för att på så sätt sporra mig själv. Det är faktiskt lite orättvist mot den ovetande motparten - jag vet ju inte vad som gör att han eller hon inte jobbar hårdare. Men mig kan det ge lite extra adrenalin och på så vis ta i lite mer.

Just hans uttryck "det blir som det blir" satte sig i mitt huvud. Jaa, så är det! Vad man än gör med den föreställningen "det blir som det blir - lite hipp som happ" så blir det så! För att lyckas med träningen och för att bli motiverad är det viktigt att sätta upp mål! Vad vill jag! Hur ska jag ta mig dit? Vilka delmål kan jag sätta upp? Att ha en plan! Hur kan jag mäta att jag faktiskt blir bättre? Med mätbara och tydliga mål vet jag om jag blir bättre!  Det är inte bara Sickan som måste ha en plan utan även vi alla andra som vill nåt. Men också belöningar på vägen! Och att ha kul!

Att ha fokus och att ha en plan i arbetslivet är för många naturligt, men sen när det kommer till en själv verkar allt släppa för en del (eller kanske många?).


I min träningsgrupp med hundarna har vi börjat lägga in mental träning av oss själva. Parallellt med
att vi tränar hund tränar vi också "att tänka rätt" för att vi ska lyckas med vår träning och tävling.
Vi använder oss av en bok som är skriven av Anita Axelsson "Mest när det gäller" med underrubriken "Tänk och tävla lätt tillsammans med hunden". Presenterar boken vi ett annat tillfälle.
Nu får det vara nog för nu -  onsdag= core-träning!

Ha en underbar onsdag, låt solen skina på dig!

Kram från mig, Eva

Hej vännen!

-Blev lite orolig för dig så du lät så deppig i lördags så vi talades vid på telefonen. Du mådde inget bra efter strålningen av hjärnan i tre veckor varje vardag. Hjärnan blir svullen och det luktar bränt säger du. Å sen hade du fått ont i ryggen och det gjorde dig rädd för det var så det hela började.
Rädslan kan verkligen sätta griller i huvudet på en. Tankarna börjar snurra åt alla håll. Det var ju bara några veckor sedan du fick reda på att du skulle vara fri från tumörer och alla var så glada,  men hur lätt är det inte att tvivla och bli rädd? Oron över hur det ska gå.
   -Blev glad i går då du var på ett mycket bättre humör! Du var fortfarande kvar på jobbet. Jag trodde du jobbade två timmar om dagen ännu men du är uppe i halvtid redan. Det var Alla Hjärtans Dag och jag ville hälsa på dig och lämna lite grejer som du fått för du avgått från styrelsen. Och hundarna ville ut på prom i gamla skogen! De älskar sin skog och dina hundars sällskap!
   Hundarna blir som galna då vi möts vid pistolskyttebanan. Det ylas friskt från bägge bilarna. Sen är det full hälsningsceremoni och därefter full fart framåt! Ur vägen - här kommer dom - sex galna labradorer i full fart. De varken ser eller hör. Våra promenader blir inte så långa numera men desto intensivare. Du och jag lullar på i sakta mak och njuter av tillvaron och hundarna far omkring runt oss. Tesslan är bara så helgalen en hund kan bli och hon far verkligen fram som en liten svart vessla, TeslaVessla. Så stod vi och njöt i solen en stund och hundarna roade sig i snön och fort runt bland alla stora stenar. Fantastiskt att du orkar!
   Efter lunch, det var min tur att bestämma pizza och det blev en kebabpizza den här gången. Vi turas om att köpa och så delar vi på den. Den som köper bestämmer var man vill handla.
   Avslutade med hundsnack kring datorn. Visade dig hur lätt det är att använda sig av spindel-diagrammet då man vill se en hunds MH resultat. Då, i dom stunderna kommer glädjen och entusiasmen till dig.


Tack för en skön dag!
Eva 

Sting

                                                                             Satt och tittade på en intervju med Sting ikonen            Gordon Somner. Stings musik är inte någon musik jag lyssnat på tidigare men de låtar jag fick höra nu gav definitivt mersmak, så nu blir det till att åtminstone lyssna på några låtar. Det som är roligt med intervjuer som går lite mer inpå personen i fråga är att de ofta för mig har gett någon sorts omvärdering av personen i fråga. Det händer ofta. Och jag blir lika glad var gång! Jag har förmodligen levt i en konstig föreställning om att många artister är mer eller mindre korkade och enkelspåriga. Men nu har jag omvärderat ett antal! Lyssna här! Den här har jag ju hört många gånger men inte vetat vilken artist!

Lyssna: Sting, Fields of Gold

Jag minns när jag hörde en intervju med Lahle första gången. Hon sjöng redan då helt unikt och texterna uttryckte mycket. Men uttrycka sig under en intervju var inte hennes pice of cace! Och nu när man hör henne intervjuas visar det sig att det är en mycket intelligent, klok och verbal kvinna som har mycket att förmedla och som hela tiden växer och utvecklas!

Här är en låt med Lahle! Lyssna: Snö                                               

Livet är fantastiskt! Låt oss leva det!

Låt dig själv utvecklas - låt andra utvecklas!

Ha en underbar dag!

Kram Eva

Teslan tränar vidare

I går fick jag ett nytt tips på en övning av träningskompisen Lena  i Linde. Faktiskt  inte alls svår och mycket nyttig. Jag tänker mig att man kan använda den lite som man vill. För att träna till tävling eller  bara till vardags. Den går ut på att hunden är bakom föraren och föraren går framåt. Hunden ska sluta upp vid förarens vänstra sida och fortsätta i fritt följ, om man vill ha det tävlingsmässigt eller bara gå bredvid föraren. När jag lär in momentet använder jag mig inte av något kommando utan belönar så fort hunden är i den position jag valt - exempelvis vid vänster sida. Den här övningen började jag med inomhus först och sedan gjorde jag den ute i snön. Det är perfekt nu eftersom  hunden då ser godbitarna jag kastar bakom mig.

Först gjorde jag så här inne: jag kastade en godisbit lite bakom mig och Tess gick så klart dit för att hämta den. Då passade jag på att gå därifrån sakta med ryggen emot och så fort Tess kom klickade jag och belönade. Så vände jag mig om och kastade en godisbit lite bakom mig igen och tog några steg framåt. Tess slöt upp vid min sida och det blev både klick och belöning. Detta gjorde jag ett antal gånger, jag brukar försöka sikta på fem repetitioner, då blir det bus och  lek = jippie! Jag upprepade väl detta ett antal gånger innan jag sa "-Nu slutar vi". Jag tyckte nog att hon förstod poängen riktigt snabbt.

När vi sedan gått vår promenad senare på dagen fortsatte jag samma övning ute på en väg. Nu var det betydligt lättare eftersom jag inte behövde vända utan kunde fortsätta rakt fram så länge jag ville. Kastade en gotte bakom mig - gick iväg - Tess tog den och åt upp den och kom och slöt upp vid min vänstra sida, belöning! Det gjorde vi ett antal gånger med lite lek och bus emellan.
Fortsättningen blir för vår del att jobba vidare på detta till hon blir så säker att hon alltid lyckas. D.v.s. att hon alltid kommer fast det kanske är frestelser i närheten. Först då lägger jag på ett kommando - Tess hit! Det kan för någon annan vara ett vanligt "kom här"!

Ja, vi får se hur det kommer att lyckas!

Förkunskapen som Tess har är att hon är klickervan och att hon vet att det är väldigt trevligt att hålla sig på min vänstra sida. Det brukar innebära en hel del uppskattning från matte!
Självklart går det lika bra att använda sig av ett belöningsord som hunden kan! Bra! duktig! eller vad du nu använder.

Jag tycker att det ofta är svårt att få hundarna att komma då de är bakom en och man vill fortsätta att gå framåt. Av någon anledning funkar mina hundar så tycker jag. Därför tänker jag att denna övning passar även till vardagslydnaden.

Prova på vetja!
Kram Eva

Ester, älskade förbaskade hund

Trainline Jump for Joy
Ester

Tänk om jag kunde skicka dig en tanke eller en känsla min knasiga älskade hund! Då skulle jag säga dig att jag blir så förbaskat frustrerad på dig när du bara inte gör! När du går dina egna vägar i skogen och fastnar här och där, rent ut sagt skiter i att jag ropar och visslar att du ska följa med oss andra. Ofta är det så illa att jag måste dra dig med mig i koppel! Katastrof! Jag tycker att jag gjort allt för dig! Kostat på dig dyra veterinär besök bara för att försöka ta reda på hur du mår. Om nåt  fattas dig? Jo, visst blev det så att du hade problem med köld-körteln på gamla dar men det är ju fixat nu med tabletterna du får. Och lederna får du ju Alganex för och de tycker jag ser ut att hjälpa. Och sen testade jag med att ta bort livmodern (6000:- tack för det hjärtat!) i en tanke att det var några hormoner som spökade. Men icke, sa nicke!
Jaha, och sen, då det är dags för skogspromenad med kompisarna - då helt plötsligt funkar hela du!!!
Va' faen, sysslar du med? Då kan du minsann hänga med på en prommis på över timman och dessutom leka lite med unghundarna??? Jag förstår mig inte på dig! När jag sen beklagar mig för någon som sett dig hänga med där tror de att jag hittar på att jag får dra dig annars.  Är du deprimerad vännen? Berätta!

Det hela känns som att jag måste komma till en sorts acceptans. Att acceptera att du har blivit en äldre hund (obs. omskrivningen, inte "gammal") men det känns hårt för du har alltid varit en hund som det är lite tryck i på gott och ont. Och det är du väl kanske fortfarande men bara mentalt.

 Det är inte dags ännu för den lång vilan (omskrivning igen), lilla gumman, men jag skulle bli mycket gladare om du bjöd till lite. Man kan inte ta bort hundar som är så glada och lite knasiga som du. Sorry att Teslan tar din plats i soffhörnet. Ska försöka bättra mig och se till att du får tillbaka den. Det ligger faktiskt på min lott.  Men du vet, ungdomen nu för tiden, dom bara tar och tänker sig inte för.

Tack i alla fall för att du finns, du betyder en hel del trots allt. I dig finns minnen kvar som jag vårdar ömt.

Ester i somras då vi var på besök på Kroppsmarkens kennel. Det här är ett kort som jag tycker mycket om. Visar bilden av en klassisk labrador. Kolla blicken! Katarina Ramberg fotade.

Kram, kram

Eva